|
Malaria
Jag har malaria sedan 2001. Det smittar inte!
När jag var i Indonesien hade jag oturen att infekteras av malaria. I början hade jag anfall med ca tre månaders mellanrum och varje anfall höll i sig i tre-fyra veckor. Det var många inläggningar på infektionskliniken då.
Numera får jag anfall två ggr per år. En gång på vintern och en gång på sommaren. Anfallen är inte lika kraftiga men de gör ändå att jag inte orkar göra något.
När anfallen kommer får jag extrem huvudvärk, frossa och feber varannan dag ca, kroppsklåda, synstörningar och en matthet som inte är av denna värld.
Huvudvärken är konstant. Febern och frossan kommer och går. Synstörningarna uppträder väldigt oregelbundet.
Jag skriver detta eftersom jag märkt att folk ryggar tillbaka när jag berättar att jag har malaria. Folk tror att malaria smittar. MALARIA SMITTAR INTE MELLAN MÄNNISKOR!!!!!
Malaria får man genom myggbett från en speciell mygga. Det är små parasiter (Plasimodium) som överförs från myggan till människan. Kommer sedan en mygga och sticker en person med aktuellt malariaanfall så får den myggan med sig parasiterna. Så förs malaria mellan mygga-människa-mygga-människa.
För att föra vidare malariaparasiten krävs att det är en viss sorts mygga. Denna mygga lever visserligen här, men kan inte föra vidare smittan till sina ungar!
Det finns fyra sorters malaria, varav jag har en icke-dödlig variant som heter Vivax malaria. En av de fyra sorterna är dödlig. När man som jag lider av någon annan sjukdom som gör dig mer infektionskänslig kan man tyvärr dö även av de ofarliga malariasorterna. Detta beror då på att kroppen inte klarar av att kämpa mot infektioner.
En annars frisk människa som får malaria får sina anfall, men de brukar klinga av med åren. Tyvärr verkar de inte göra det hos mig. Jag är ändå tacksam över att de har blivit mycket ”mildare” med tiden.
När myggan sprutat in parasiterna i kroppen kan de första symptomen komma efter från en vecka upp till flera år senare.
Parasiterna växer till sig i levern, där ligger de och vilar mellan anfallen.
Under ett anfall tar sig parasiterna ut från levern till blodomloppet och angriper blodkropparna. När blodkropparna faller sönder pga parasitens angrepp får man feber och frossa. Sedan förflyttar sig parasiterna sig vidare till nya blodkroppar. Under den tiden brukar febern lugna ner sig och man kan ha ett feberfritt dygn. Sedan börjar även de nya blodkropparna bli förstörda och febern kommer igen.
När jag kommit in till sjukhuset har jag ofta mött motstånd eftersom okunniga läkare ofta påstår att malaria inte ger huvudvärk eller oregelbunden feber. Men oregelbunden feber och frossa, huvudvärk, värk i kroppen och svettningar är typiska symptom på malaria. Eftersom detta liknar vår ”vanliga” influensa gäller det att upplysa läkarna om man varit i tropiska områden eller att man redan vet att man har malaria.
Numera åker jag inte in till sjukhuset annat än om jag blir ovanligt dålig. Då vänder jag mig direkt till infektionskliniken eftersom andra läkare ofta inte träffat på malaria.
Hur man mår under ett malariaanfall kan ändras väldigt fort: det kan försämras kraftigt på bara några timmar. Därför kan man kanske vara aktiv under ett par timmar och se rätt ok ut för att några timmar senare ligga och skaka av frossa.
Förhoppningsvis kommer min malaria att ge med sig med åren. Kanske slipper jag dem helt en dag, jag hoppas det. Till dess vet jag att jag har mina udda husdjur i levern och att de tar en restur i min kropp några veckor under sommaren och en gång till på vintern.
Länkar:
Smittskyddsinstitutet om malaria
| 
